den här dagen gick han som vanligt och filosoferade för sig själv, helt i sin egen värld tills han plötsligt uttrycke sig "linnea, kommer du vara död när hanna gifter sig?"

.

jag (paff av den tvära frågan)- nämen va?! näe det hoppas jag verkligen inte, men jag kommer vara mycket äldre än vad jag är nu, ungefär som mammas och pappas ålder kanske. hurså?

jakob funderade en stund över mitt svar och fortsatte "kommer jag att vara vuxen då?"

jag - ja? om inte hanna har gått och friat till taylor redan haha (en lill kille på hannas dagis som hon är himla puss-sjuk i)

jakob funderade ytterligare lite till, med tummen under hakan och pekfingret böjt över munnen (precis som om han grubblade över någonting mycket allvarligt)

.

då kom det han egentligen ville komma fram till, vad de ställande frågorna handlade om

"men linnea, om både du och jag är vuxen då hanna gifter sig. då KAN vi ju gifta oss... för du sa ju att om jag var äldre skulle du inte tveka!"

.

haha aaw hur reagerar man utan att göra honom ledsen? vad svarar man? - det här var verkligen en situation man INTE fick skratta eftersom han verkligen hade försökt klura ut en lösning på problemet ... och hittat en... man måste ju ta honom på allvar. även om han inte förstår innehållet i det han frågar om så bertyder giftemål för honom att vara tillsammans med någon man tycker väldigt mycket om varje dag, precis som hans mamma och pappa. liksom en bekräftelse att man inte ska lämna honom.

.

han är också en väldigt känslig person vilket gör att man måste vara väldigt noga med vilka ord och förklaringar man änvänder så man inte sårar honom. och fastän jag försökte förklara att vi inte behövde gifta oss, att vi istället kunde vara super bra kompisar hela livet tog det hårt för honom, som en smäll i ansiktet. det glittrande förhoppningsfulla ögonen förvandlades till tårfyllda av besvikelse - jag kände mig som en skurk, en bedragare. fick precis den där obehagliga dåligt-samvete-att-göra-slut-med-någon-känslan, man vill inte såra någon men måste ha det sagt liksom... ååh hemskt.

jakob är en av de sötaste jag vet

.

.

men efter 2 timmar var vi bästisar igen då jag köpte honom lite förlåt-godis

tack att godis finns!